Takomläggning och renovering av innergårdshus i Klostergården

Så genomfördes takomläggningen på innergårdshuset i Klostergården

Takomläggningen och renoveringen av gårdsmiljön i Klostergården utfördes på ett mindre innergårdshus med begränsad åtkomst och täta anslutningar mot omgivande byggnadsdelar. Arbetet omfattade rivning av uttjänt taktäckning, kontroll av underlaget, ny uppbyggnad av tätskikt samt justering av ytorna närmast fasaden på gårdssidan. Behovet var tydligt redan vid den inledande genomgången. Äldre plåtbeslag hade börjat resa sig i skarvarna, flera genomföringar saknade tät anslutning och vatten blev stående i lågpunkter efter regn.

Den gamla taktäckningen demonterades ner till fast underlag. Därefter rensades takytan noggrant från löst material, infästningar och rester av tidigare lagningar. Under rivningen upptäcktes fuktpåverkan i ett begränsat parti kring en takbrunn, där träunderlaget hade mörknat och tappat bärighet. Den skadade delen byttes ut med nytt råspont i samma dimension som befintligt underlag, och ytan stabiliserades innan ny uppbyggnad påbörjades. På gårdssidan lyftes slitna markstenar närmast fasadlinjen bort för att komma åt sättbädd och anslutningar där vatten tidigare hade tryckts mot sockeln.

Tätskikt, fall och detaljer runt genomföringar

Efter reparation av underlaget monterades ny underlagspapp och därefter ny taktäckning anpassad för den aktuella låglutande takytan. Särskild vikt lades vid detaljer runt genomföringar, takbrunn och uppvik mot angränsande väggar. Nya beslag tillverkades för fotplåt, vägganslutningar och kantavslut där de gamla delarna hade för kort överlapp eller synlig korrosion. I samband med omläggningen justerades även fallet lokalt kring brunnen så att avrinningen blev tydligare. Det minskade risken för stående vatten, vilket hade varit ett återkommande problem under höst och vinter.

Renovering av ytorna på gårdssidan

Gårdsytan närmast huset återställdes efter att de svaga punkterna i anslutningen mot fasaden hade åtgärdats. Sättbädden justerades och kompletterades där nivåerna hade sjunkit, och markstenen lades tillbaka med ett svagt fall från byggnaden för att förbättra avrinningen. I ett smalt parti mot sockeln lades nytt dränerande lager som minskade risken för att vatten skulle bli stående efter kraftigt regn. Fogarna fylldes på nytt och ytan packades i flera omgångar för att undvika framtida sättningar. Resultatet blev en mer sammanhängande gårdsyta med renare anslutning mellan takavvattning, mark och fasad.

Materialval och tekniska lösningar för den här typen av innergårdshus

I den här miljön behövde material väljas med hänsyn till trånga transporter, begränsad upplagsyta och många avslut mot murverk och plåt. Tätskiktet byggdes upp i flera skikt för att ge säker anslutning kring genomföringar och uppvik. Plåtdetaljerna anpassades på plats efter faktiska mått eftersom äldre innergårdshus sällan är helt raka i väggliv och takkanter. Det gav tätare passform. Kort sagt, standarddetaljer hade inte räckt hela vägen.

Arbetet på taket anpassades också efter väderförhållandena. Den öppnade takytan delades därför upp i mindre etapper för att undvika att stora partier låg oskyddade över natt. Avvattningen kontrollerades löpande genom provspolning innan ytskikten färdigställdes helt. Där gårdsytan lades om användes ett krossmaterial med god dränerande funktion under sättbädden, vilket gav stabilitet samtidigt som vatten kunde ledas bort från huset. För taktäckning och anslutande detaljer följdes lösningar enligt AMA, och plåtarbetena utfördes med fokus på överlapp, infästning och rörelseupptagning i utsatta skarvar.

Slutresultat efter takomläggning och gårdsrenovering i Klostergården

När projektet avslutades hade innergårdshuset fått ett nytt tätt tak med förbättrade anslutningar och mer kontrollerad avrinning. De tidigare svaga punkterna runt takbrunn, uppvik och genomföringar byggdes om från grunden, och gårdssidan återfick stabila nivåer med bättre lutning från fasaden. Helheten blev tydligt mer hållbar både tekniskt och visuellt. Den färdiga ytan på gården knöt dessutom ihop byggnaden bättre med den omgivande miljön utan att förändra husets karaktär.